Sverige står inför en demografisk utmaning. Födelsetalen sjunker stadigt.
Politiker och ekonomer varnar för konsekvenserna: en krympande arbetskraft, ökad försörjningsbörda och press på välfärden. Men mitt i denna oro missar vi en avgörande fråga: Gör vi det möjligt att vara förälder i dagens Sverige? För många småbarnsfamiljer är vardagen en kamp. Två heltidsarbetande vuxna försöker få ihop hämtningar, sjukdagar, läxläsning, aktiviteter och föräldramöten, samtidigt som de ska leva upp till arbetslivets krav. Detta skapar en vardag präglad av stress, trötthet och brist på återhämtning.
Psykisk ohälsa och höga krav Psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige. De stressrelaterade sjukskrivningarna är rekordhöga och har ökat 25% bara under de senaste fem åren, enligt Försäkringskassan. Småbarnsföräldrar är särskilt utsatta. Samtidigt är forskningen entydig: när föräldrar mår dåligt påverkas barnens utveckling negativt. Det är inte bara ett individuellt problem – det är en samhällsfråga.
”Vi möter föräldrar som ständigt kämpar med att räcka till, både hemma och på jobbet. Många känner skuld, otillräcklighet och konstant stress. Det skapar långvariga negativa effekter för familjens hälsa och barns trygghet,” säger Katarina Karringer.
Jag delar den bilden. I min roll som gruppledare i Malmö hör jag ofta föräldrar uttrycka att de inte ser hur de ska orka med fler barn under de nuvarande villkoren. Vi måste våga fråga oss: Är det rimligt att samhället bygger på att människor ständigt balanserar på gränsen till utmattning?
En studie från Karolinska Institutet visar att långvarig föräldrarelaterad stress ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa, inklusive depression och sömnproblem. Det påverkar i förlängningen också arbetsförmåga och familjens stabilitet. Strukturella förändringar krävs Vi måste sluta se föräldraskap som ett privat projekt. Det är en samhällsangelägenhet. Det krävs politiska beslut som ger stöd i vardagen, och arbetsgivare som vågar prioritera hållbara arbetsmiljöer. Flexibla arbetstider, ökad förståelse för föräldraansvar och en kultur där det är legitimt att säga nej till kvällsmöten är inte lyx det är en förutsättning.
”Det handlar inte om att ge föräldrar en fribiljett, utan om att skapa en verklighet där det är möjligt att vara både engagerad förälder och hållbar samhällsmedborgare, oavsett om man är mamma eller pappa” säger Katarina Karringer.
Det är inte konstigt att den ökande psykiska ohälsan och de orimliga krav som många föräldrar möter idag avskräcker människor från att bilda familj. Orsakerna till den nedåtgående födelsetrenden är självklart många och sammansatta, men om vi menar allvar med att fler barn ska födas, måste vi börja i andra änden: med att skapa rimliga villkor där både barn och vuxna kan må bra.
En ny berättelse om föräldraskap
Det räcker inte att tala varmt om familjen. Vi måste modernisera våra strukturer och prioritera psykisk hälsa som en samhällsresurs. Det handlar om politiskt ledarskap och modet att utmana gamla normer. En ny berättelse behövs, där föräldraskap inte ses som ett hinder, utan som en investering i framtiden. Först då kan vi med trovärdighet uppmana fler att bilda familj. Och först då kan vi bygga ett samhälle där både barn och vuxna orkar leva och inte bara överleva.
Undertecknare: Patrick Sackner, gruppledare Kristdemokraterna Malmö
Katarina Karringer, legitimerad psykolog och grundare av föräldraappen Plussa