Malmö har länge stått som en symbol för mångfald och öppenhet. Men under de senaste åren har stadens stora integrationsutmaningar blivit allt mer uppenbara. Forskning och statistik bekräftar den växande segregationen och visar på hur den bristande integrationen påverkar hela samhället, inte bara invandrargrupperna.
Bild: Pressbild
En rapport från Delegationen mot Segregation (2022) pekar ut Malmö som en av de mest segregerade städerna i Sverige. Social och ekonomisk ojämlikhet ökar stadigt, och segregationen syns tydligt i hur bostadsområden, skolor och arbetsplatser är uppdelade efter etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Malmö Universitet (2021) visar dessutom att nästan 30% av Malmös invånare saknar tillräckliga språkkunskaper i svenska, vilket skapar ytterligare hinder för integration på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Ett av de mest oroande problemen ligger i skolornas och förskolornas bristande arbete med att bevara och främja den svenska och nordiska kulturen. Barn får ofta lära sig att “inkludering” innebär att tona ner svenska traditioner och värderingar, vilket skapar en falsk motsättning mellan integration och bevarandet av vår kultur. Resultatet har blivit att nationalsången sällan sjungs i skolorna längre, och svenska högtider och traditioner får allt mindre plats i utbildningen. Studier från Skolverket (2020) visar att en stor andel av landets skolor, särskilt i segregerade områden, inte längre har traditionella svenska ceremonier som luciafirande eller skolavslutningar.
Denna utveckling skapar en farlig situation där det svenska kulturarvet successivt trycks undan och därmed riskerar att gå förlorat för kommande generationer. Om vi inte står upp för våra egna värderingar riskerar vi att skapa ett samhälle där de normer och traditioner som definierar Sverige försvagas. Det påverkar inte bara integrationen, utan även sammanhållningen i samhället.
Att skapa ett samhälle där alla kan känna sig hemma kräver att vi är tydliga med vilka grundläggande värderingar och traditioner som gäller. Malmö står inför utmaningen att på allvar integrera invånare från olika kulturer utan att förlora sin egen. Att stärka det svenska språket är en central del av detta arbete. Om vi inte aktivt arbetar för att främja språket i skolor, på arbetsplatser och i samhället i stort, kommer integrationen att fortsätta att misslyckas. Språk är en grundläggande förutsättning för delaktighet, och utan ett gemensamt språk riskerar vi att skapa ett splittrat samhälle.
Sport och föreningsliv – en nyckel till framgångsrik integration
I Tidöavtalet har regeringen redan avsatt resurser för att främja sport och idrott som en väg till ökad integration, men det räcker inte. Som före detta idrottare och tränare vet jag hur viktig idrottsrörelsen är för vår samhällsutveckling. Genom sport skapar vi mötesplatser där människor från olika bakgrunder kan mötas på lika villkor. Föreningslivet är inte bara ett sätt att få unga bort från gatan, det är en plattform för gemenskap och inkludering.
Vi måste öka satsningarna på föreningslivet och göra det tillgängligt för alla. Genom att investera i idrotten investerar vi i ett starkare och mer sammanhållet Malmö.
___________________
Patrick Sackner Christensen (KD)
Lokalpolitiker för Kristdemokraterna i Malmö
Torsten Elofsson (KD)
Rättspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Skåne
